I den tidsandan omhuldades trädgården och parken i hög grad och uppdraget blev från den tidigare bevarade glaskupolen att rita en byggnad som skulle bilda en fond till en "sunk garden" och ha en kombinerad funktion av orangeri för de baljor och krukor med oranger, agapanthus o.d., som om sommaren hade sin plats ute, samt under glaskupolen, en liten yppig trädgård med mer eller mindre ömtåliga växter. Likheten med Galileis trehundra år äldre orangeri är omisskännlig och kan knappast bero på en slump då det i Adelsnäs gamla bibliotek finns tillgång till litteratur från Richard Bradley botanist, och samma kopparstick på ett orangeri som ett original utfört av Alessandro Galileis, arkitekt, i början av 1700-talet.

En restaurering av orangeriet har verkställts 1993-1994 med stöd av Riksantikvarieämbetet och under ledning av länsantikvarie Bengt Häger. Stor noggrannhet har iakttagits beträffande material och utförande, som i görligaste mån ansluter till vad som var brukligt när byggnaden uppfördes. Då den inte längre skall användas som orangeri och växthus har vissa modifikationer dock gjorts för att passa dess nya funktion som utställningslokal.

Byggherre har varit baron Johan Adelswärd, arkitekt Johan Mörling SAR, FFNS Arkitekter i Linköping AB.